För att få ut mesta möjliga av solens värme måste du optimera fönstrets energitillskott (gw) på syd-, öst- och västfasaden och samtidigt isolera nord-fasaden så bra som möjligt (fönstrets Uw). Det är dessutom en fördel om man kan tillföra dagsljus från olika riktningar i byggnadens rum, både för att det ger ett bra ljus, men också för att dagsljuset i så fall kan upprätthållas även om du under sommartid måste skärma av för solen åt söder.
Om du väljer fönster med en hög glasandel (högt Ff-värde) kan du - med samma utvändiga karmmått - tillföra mer gratis solvärme och dagsljus till bostaden genom glaset än om fönstret har en låg glasandel på grund av exempelvis breda karmar.
Skuggor framför fönstren mot söder, öster och väster minskar gratis värmetillförsel genom fönstren. Omvänt kan du dra fördel av uthäng som skuggar för en del av den höga sommarsolen, som kan leda till överhettning, men som i gengäld ger plats för den låga vintersolen när det behövs värmetillförsel.
Antalet fönster, och den areal av byggnadens klimatskärm de utgör, har stor betydelse för hur mycket värme och dagsljus som tillförs. Men det är inte nödvändigtvis en fördel att hela sydfasaden består av fönster, även om de ger ett stort värmetillskott. Det är viktigt att se på det enskilda fönstrets funktion i relation till byggnaden som helhet och ta hänsyn till risken för överhettning samt säkerställa bra dagsljus i alla rum.
Byggnadsreglementet ställer krav på att linjeförlusten längs fundamenten inte får överstiga bestämda gränsvärden. I dag kan värmeförlusten nästan helt elimineras i lågenergibyggnader eftersom det finns monteringssystem som är 3-4 gånger bättre än kraven i byggnadsreglementet.
För att uppnå lägsta möjliga linjeförlust vid inbyggnad av fönster bör isotermerna i de material man sätter ihop ligga på så rak linje som möjligt. Det betyder i princip att rutan bör sitta mitt i murhålet, det vill säga precis i linje med den mellersta delen av isoleringen. Det är dock inte alltid lämpligt i förhållande till dagsljustillförseln och värmetillskottet från solen, samt utsikten - och det är inte heller typiskt för skandinavisk byggnadsstil. Ett av de bästa sätten att sänka linjeförlusten är att använda monteringsbeslag och avsluta invändigt med ett fönstertillägg. På så sätt kan man låta hålmursisoleringen fortsätta ända ut till fönstret.
Transmissionsförlusten och solvärmetransmittansen genom en ruta är beroende av antalet glaslager och hur dessa glas är kombinerade. Som ett exempel är transmissionsförlusten mindre genom rutor med optimerad energibeläggning och solvärmetransmittansen är större för rutor med lågt järninnehåll. Valet av rutkombination beror på projektkraven. Om det finns stora fönsterpartier mot söder kan det eventuellt vara nödvändigt att undvika ökat solvärmetillskott av hänsyn till överhettning och därför är det bäst med en låg solvärmetransmittans. Se mer om val av ruta här
Glasandel
Rutans andel i det totala fönstret (Ff). Anges i procent. Endast synligt glas som tillåter ljustransmittans medräknas.
U-värde
U-värdet (värmeförlust) visar hur mycket värme som går förlorad genom 1 kvadratmeter av klimatskärmen. För fönster betecknas U-värdet Uw, medan rutans U-värde betecknas Ug. Fönstrens U-värde (Uw) beror på bl.a av hur mycket glas det är i förhållande till ramen.
Ju lägre U-värde, desto bättre isolering. U-värdet anges i W/m²K.
Eref
Eref är ett mått på fönstrets totala energianvändning (energibalans) under eldningssäsongen. Eref-värdet visar hur väl fönstret håller värmen i byggnaden och samtidigt utnyttjar solvärmen utifrån. Eref beräknas med andra ord som skillnaden mellan fönstrets g-värde (fönstrets förmåga att utnyttja solvärme) och U-värde (fönstrets förmåga att hålla värmen inne): Eref = gw - Uw.
När Eref är positiv betyder det att fönstret släpper in mer värme än ut. Fönstret säkerställer alltså ett energitillskott. Omvänt, när Eref är negativ släpper fönstret ut mer värme än det släpper in. Energimässigt är det därför bäst med fönster som kombinerar ett högt g-värde med ett lågt U-värde, så att Eref blir positivt – ju större desto bättre. Eref anges i kWh/m2 /år.
G-värde
Fönstrets g-värde (solvärmetransmittans) uttrycker hur väl fönstret klarar av att utnyttja solenergin utifrån. Siffran visar alltså hur stor andel solenergi som passerar genom fönstret till byggnaden. Om g-värdet till exempel är 0,65 betyder det att fönstret låter 65 procent av solenergin går in i byggnaden. Ju högre g-värde, desto mer utnyttjas solens värme.
LT-värde
LT-värdet, även kallat ljustransmittans, är andelen av solens ljus som tränger in genom fönstret. Anges i procent och har inverkan på bostadens dagsljusförhållanden och behov av elektriskt ljus.
Randzonetemperatur
Randzonetemperaturen är yttemperaturen vid rutans kant, dvs. vid övergången
från ruta till ram.
Linjeförlust Ψ
Linjeförlusten är den energiförlust som uppstår när elementet installeras. Anges i W/m²K.
Med VELFAC får du de bästa förutsättningarna för att skapa genomtänkt arkitektur som ger goda möjligheter för att få mer dagsljus, bättre ventilation, mindre avgasning och mindre ljudstörningar.
Ladda ner broschyren och få inspiration till att optimera dagsljus och inomhusklimat i ditt nästa projekt. Här får du kunskap och input om hur fönster kan bidra till att göra stor skillnad.
Ladda ner faktabladet och lär dig mer om hur du kan förhindra överhettning med hjälp av rutans konstruktion – även vid stora fönsterpartier.
- Thomas Mauritzson, arkitekt på Möller Arkitekter