En av arkitektens viktigaste uppgifter är att placera sin byggnad så att dagljuset utnyttjas optimalt och passar för funktionerna i de enskilda rummen. Detta gäller inte minst i nordisk arkitektur, eftersom ljuset på våra breddgrader är en sparsam resurs under vintern. Fönstrens form, storlek och placering i fasaden har stor betydelse för dagsljusets fördelning i rummet.
På Boverket (BBR avsnitt 6:322) kan du hitta krav på dagsljus i byggnader.
Dagsljusfaktorn anger att den totala fönsterytan i ett rum ska motsvara minst 10 % av golvarealen. Dagsljustillförseln är störst i fönsterarealer över brösthöjd, liksom ljusa karmar och sneda mellanrum reflekterar ljuset bäst.
Fönsterorienteringen och utsikten får optimala förhållanden genom att få in dagsljus från alla väderstreck och gärna från högt placerade fönster. Undvik alltid att placera rammellanstycke och spröjs i synfältet.
Det finns oändligt många möjligheter inom solavskärmning. Det är alltid ett plus att välja en flexibel lösning som möjliggör utsikt.
Dagsljuset är ett krävande element att arbeta med, eftersom det ändrar sig - både från morgon till kväll och med skiftande årstider. När man talar om dagsljus skiljer man också mellan himmelsljus, det diffusa ljus vi upplever en grå dag och direkt solljus, som kännetecknas av ett varmt ljus med skuggor och stora kontraster. Byggnader ska anpassas efter båda scenarierna och det är särskilt viktigt att se till att få tillräckligt med dagsljus under vintern utan att behöva kämpa med överhettning under sommarmånaderna.
Ljus skapar stämning och rum. Det är viktigt att tänka in dagsljuset i en estetisk helhet eftersom det interagerar med de kringliggande färgerna och ytorna - både den utvändiga fasaden och de invändiga materialvalen. Kom också ihåg att ljusinfall och skuggor är betydelsefulla för vår upplevelse av arkitektur, eftersom de ger oss en känsla av arkitekturens former och materialens karaktär.
Sambandet med naturen och våra omgivningar är avgörande för oss människor. Enligt en dagsljusexpert är detta orsaken till att connectedness och biofili får allt större betydelse för designprocessen.
Dagsljustillförsel och energitillförsel är bland fönstrets viktigaste funktioner. Ju högre glasandelen i det enskilda fönstret är, desto mer ljusinfall och energitillskott uppnår man. Glasandelen är ett uttryck för hur stor del av fönstrets totala areal som utgörs av glas i förhållande till karm och ramar.
VELFAC fönster har allmänt sett en mycket smal båge och en hög glasandel, som just därför bidrar väsentligt till ökat ljusinfall.
VELFAC 200 är med sin båge på bara 54 mm ett av de trä/alu-fönster på marknaden som maximerar dagsljustillförseln mest. Det ger välbefinnande och minskar energikostnaderna genom att minska behovet av konstgjort ljus och värme.
VELFAC 200 kan kombineras i enheter för att skapa imponerande och dramatiska fönsterväggar i full höjd - allt utan att kompromissa med den termiska effektiviteten tack vare låga U-värden.
En smart designegenskap hos VELFAC 200 är att den kan byggas in så att den inre karmen ligger helt i nivå med väggen - vilket åter optimerar glasandelen.
Med VELFAC får du de bästa förutsättningarna för att skapa genomtänkt arkitektur som ger goda möjligheter för att få mer dagsljus, bättre ventilation, mindre avgasning och mindre ljudstörningar.
Ladda ner broschyren och få inspiration till att optimera dagsljus och inomhusklimat i ditt nästa projekt. Här får du kunskap och input om hur fönster kan bidra till att göra stor skillnad.
Ladda ner faktabladet och lär dig mer om hur du kan förhindra överhettning med hjälp av rutans konstruktion – även vid stora fönsterpartier.
- Thomas Mauritzson, arkitekt på Möller Arkitekter
